Kunskapsbank

Steg 03. En introduktion till balansräkningen (teori)

Steg 1. Introduktion

Balansräkningen visar vad du faktiskt har när det gäller pengar och saker som påverkar ditt flöde av pengar. Den består av två olika sidor som alltid är lika stora, växer den ena sidan så växer automatiskt den andra också – därav ordet balansräkning. Den första sidan är ”Tillgångar” och den andra är ”Skulder och eget kapital”. Låt oss för en stund glömma det här med ”balans” och istället först fokusera på de olika delarna.

Steg 2. Tillgångar

Tillgångar är det som du äger som ger dig inkomster. Det kan vara pengar på banken som ger ränta, företag som du äger och som går med vinst, hyreshus du äger och hyr ut med hyresinkomster. Det kan vara en skiva du spelat in och som ger STIM-pengar varje år, eller en rad andra saker. De har dock alla en sak gemensamt – de genererar inkomster. Om de inte ger dig nya pengar i fickan så är de inte tillgångar.

Det finns två huvudsakliga sätt som tillgångar kan ge dig inkomster på. Det ena kan vi kalla ”Pengaökning”, det vill säga ökning av värdet på kapitalet. Det andra kallar vi för ”tick” och vi menar då avkastning av ett kapital, en investering. Pengaökning är sådana tillgångar som du har för att i huvudsak kunna sälja senare till ett högre värde. Ibland kan det handla om små skillnader i tid och pris som att köpa dricka i centrum för fem kronor och sälja dem på stranden för 10 kronor. Ibland kan det handla om stora skillnader i tid och pris som att köpa mark utanför en tätort och räkna med att det skall vara intressant att bygga villor där om 50 år då staden har växt. Ofta kan det vara att köpa ett antal aktier när kursen står lågt och sedan sälja dem när kursen står högre.

Den andra tillgångstypen är alltså ”tick”. Tick är en investering som du har för att i huvudsak få en fortlöpande passiv inkomst det vill säga det tickar in pengar över tiden (tick, tick, tick, tick). Du kan som i exemplet tidigare köpa två hus för 1 000 000 kronor och hyra ut dessa för 5 000 kronor i månaden. Du betalar ofta en större summa med en gång för att sedan sakta men säkert få ett litet ”tick” varje månad. Du kanske skriver och spelar in en skiva och varje gång någon köper ett exemplar i skivaffären eller låten spelas i radio så får du ett litet tick in på ditt konto.

Visst finns det tillgångar som ger både tick och har potential att öka i värde, fastigheter du hyr ut kan vara bra exempel, men oftast finns det ändå en plan från den som investerar för huruvida man ska ha investeringen som ett tick eller en ökning. Många investeringar som ger tick och även investeringar som ökar i värde kan med fördel förädlas ytterligare genom att man investerar ytterligare av sin tid och engagemang. Om du till exempel investerar pengar i att producera en skiva så kan du sedan över tiden öka tick-avkastningen genom att prata om skivan, marknadsföra den och engagera dig i uppmärksamheten kring den.

Som du säkert ser av modellen så är det just tick-tillgångar som ofta skapar ekonomisk trygghet och frihet. Även dugliga investerare missar att bygga tick-tillgångar och fastnar därför i sitt arbete som investerare. Man spenderar sin energi i huvudsak på att köpa, sälja och bevaka hela tiden och får inte mer tid över för det. Lägger man sig på stranden med familjen en vecka så slutar helt enkelt inkomsterna att komma även om pengaökningstillgångar ökar resultatet när de säljs så ökar de aldrig de passiva inkomsterna och därmed heller inte tryggheten och friheten. För att kunna skaffa sig bra tick-tillgångar behöver man kontanter. Kontanter som man kan skaffa sig exempelvis genom att köpa och sälja bra ”pengaökningstillgångar”, men man kan givetvis även skaffa kapital genom att skaffa sig smarta skulder.

Steg 3. Skulder

Den andra halvan av balansräkningen börjar med skulder. Skulder är helt enkelt det du äger som skapar utgifter. Det är något du har skaffat dig som tar pengar ur din ficka varje månad. Ett vanligt exempel på skuld skulle kunna var ett kreditkort, du har köpt dig rätten att få använda 10 000 kronor och för den rätten betalar du 500 kronor i månaden.

Steg 4. Eget kapital

Kvar finns nu en rad som vi kallar eget kapital. Eget kapital visar helt enkelt hur mycket pengar du faktiskt är god för. Inte vad du har på kontot utan snarare vad som skulle finnas kvar att disponera över om du skulle sälja allt du äger och betala tillbaka dina skulder. Eget kapital och skulder blir alltså tillsammans lika stora som gruppen tillgångar.

 

Tillgångar

Ericssonaktier - 50 000 SEK

Nokiaaktier - 70.000 SEK

Mark i Skövde - 100.000 SEK

Hus som hyrs ut: 1.500.000 SEK

Summa: 1 720.000 

Skulder

Studielån - 100.000 SEK

Lån på huset - 1.000.000 SEK

Kreditkort - 10.000 SEK

 

Summa: 1.110.000 SEK

Steg 5. Tärande tillgångar – den dolda kategorin

Nu skulle man kunna tro att vi tagit oss igenom ekonomins grunder, men nu kommer vi till det riktigt spännande. Det finns nämligen en stor hemlighet gömd i ekonomin eller om man så vill, en lögn som har fått härska både länge och väl i den svenska debatten och det handlar om tillgångar.

Låt oss ta ett exempel: Om vi går ut på stan idag du och jag och frågar människor vilken deras största ekonomiska tillgång är, vad tror du att de svara då? Jo, de säger ”huset” eller möjligtvis ”bostadsrätten”. Detta är ett mycket naturligt svar därför att bankerna, staten och mäklare i oändlighet pratar om att folk skall investera i sitt eget boende. Följdfrågan blir då naturligt att, om ditt hus är en tillgång hur stor inkomst får du från ditt hus varje månad?

Svaret är självskrivet: ingen. Tvärtom kostar ett hus oss pengar. Det finns kanske dyra lån knutna till huset, det är uppvärmning, försäkring, fastighetsskatt, underhåll och mycket mera. Huset uppfyller faktiskt kriterierna för att vara en skuld. Ditt hus är något som du äger och som kostar dig pengar varje månad. Så vad är det då som pågår?

Ljuger banken och staten när de påstår att hemmet är en tillgång, nej givetvis inte. De berättar bara inte för vem det är en tillgång. Vem är det som tjänar passiv inkomst på ditt hem, jo banken och staten och det är för dem båda en förträfflig affär. Den är till och med så bra så att om man får för sig att sälja sitt hem så slipper man reavinstskatten om man bara skaffar sig en ännu större skuld att betala till staten på. Det är en lysande affär och det ska man varken klandra staten eller banken för.

Det hela är så vanligt att ingen så mycket som rynkar på näsan. Om man går till sina vänner och säger ”och så skall vi låna två miljoner till ett nytt hus som kommer att kosta oss nästan femton tusen i månaden i passiva utgifter i resten av vårt liv” så säger de antagligen ”vad kul, behöver du hjälp att flytta”. Om man istället säger ”och så skall vi låna två miljoner till en ny tillgång som förhoppningsvis kommer att ge oss ett överskott på sju nya tusenlappar varje månad i passiv inkomst” så säger de troligen ”låna till sånt det låter som rena spekulationen, du borde passa dig”. Vi människor är flockdjur och gör helst precis som alla andra. Sedan spelar det mindre roll att det står ett litet barn mitt i paraden och ropar att kejsaren är naken.

Nu slutar det heller inte vid enbart boende. Det gäller ju även bilar som förutom driftskostnader dessutom alltid sjunker i värde med tiden, och det snabbt. Ta reda på hur mycket en ny bil sjunker i värde på ett år och lägg till en tolftedel av det till driftskostnaderna så får du se vilka otroliga summor det kostar att ”investera” i en ny bil. Båtar, sommarstugor, listan kan göras lång med dessa statusprylar som i stort sett alltid fungerar som stora skulder i vårt liv.

Men vi skall vara lite nyanserade i vår kritik. Givetvis är det möjligt att huset man äger stiger i värde ännu mer än vad det kostar mig att ha det. Visst händer det, men var klar på att det finns mycket få exempel på att någon tagit ut den vinsten och investerat den på ett sätt som skapar trygghet och frihet i ekonomin. Det beror på ett praktiskt grundproblem. Eftersom vi alla behöver någonstans att bo så är det svårt att köpa hem när det är billigt och sälja dem när det är dyrt. För man måste ju ha någonstans att bo även då. Ingen flyttar från hus till tält för att sedan i billigare tider flytta tillbaka till huset.

Så var i redovisningen får vi plats med dessa så kallade tillgångar? Vi har i vårt balansblad skapat en ruta under tillgångarna som vi kallar ”Tärande tillgångar”. Tärande tillgångar skulle man kunna beskriva som tillgångar som på alla väsentliga sätt beter sig som en skuld, så därför beskriver vi dessa som skulder som man skulle kunna sälja och köpa tillgångar för pengarna. Vi sorterar in kontanta tillgångar under samma rubrik. Kontanta tillgångar skulle man kunna kalla för arbetslösa pengar. De sitter på ett konto eller i en madrass och tjänar inte ens ihop ränta nog att täcka den inflation som varje år gör dem lite mindre värda. Det är ett misstag att tro att det handlar om en investering i en tillgång.

Steg 6. Är tillgångar bra och skulder dåliga?

Efter en sådan här genomgång kan det vara på sin plats att prata lite om tillgångar och skulders förträfflighet. Det är lätt att tro att tillgångar är bra och skulder är dåliga, men så är det inte. Det finns varianter av både bra och mindre bra tillgångar och att ha tillgångar som vare sig växer i värde eller ger tillräckligt tick är en dålig tillgång. Att skaffa sig skulder med låg ränta och sedan använda dessa pengar till att köpa tillgångar som ger högre avkastning tillbaka kan vara en mycket bra affär.

Man kan uttrycka det såhär: ”Om du inte har några egna pengar får du använda andras pengar” och det gäller även tid, om du inte har någon egen tid så får du använda andras tid. En affärsman från Indien hade en annan syn på lån. Hans syn kanske inte är att rekommendera, men den ter sig ändå lika logisk som någon annan. Han sa: ”Om jag har pengar så vet jag att jag har dem, om jag lånar ut dem så vet jag aldrig om jag får tillbaka dem. Alltså är det banken som lånar mig pengar som skall ligga sömnlös, inte jag, jag har ju redan fått mina pengar.”

En annan affärsman sa: ”När jag var skyldig banken 100 000 pund så hade jag problem. När jag var skyldig banken 10 000 000 pund så hade banken problem. Jag har aldrig fått så mycket hjälp med service, kontakter och råd som när jag var skyldig 10 000 000 pund, då ville banken verkligen att jag skulle lyckas.”

Skaffa dig total koll på din ekonomi och börja sedan bygga vidare med strategiskt bra skulder och bra tillgångar. Att lära sig skillnaden mellan bra och dåliga skulder och tillgångar är på frågan om att i lugn och ro räkna efter vad som blir resultatet av affären.

Att investera är alltid en risk. Det kan vara viktigt nog att säga igen –att investera är alltid en risk, det är den risk man får betalt för. Att ha ett jobb är förstås också en risk. Risken att man måste gå upp när man vill sova, äta lunch när någon annan säger att man skall vara hungrig och att man en vacker dag får sparken och står där utan vare sig pengar eller trygghet, men det är en helt annan historia. Åter till investeringar. En bra tillgång är en tillgång som ger tillräcklig avkastning för att kompensera för risken.

Vad som är tillräcklig avkastning kan förstås vara olika från person till person och det ändrar sig definitivt över tiden. Ibland är man på jakt efter bra ”öka-affärer” och ibland har man behov av att öka sitt ”tick”. Ibland har man möjlighet att var mer riskbenägen, ibland letar man efter mer säkra kort med lägre avkastning. Det finns alltså ingen färdig modell som kan säga vad som är en bra tillgång för just dig.

Översikt för kom-igång-guiden

Tillbaka till översikten för kom-igång-guiden

3 Kommentarer

  • Avatar
    Malin Gradow

    Mkt matnyttig info. Undrar dock lite över Steg 4... Ska det vara så mkt  tecken utöver info exempel ang bostadsavg och aktier?? Vad betyder isf detta? Mvh; Malin Gradow, Sthlm

  • Avatar
    Jan Bolmeson

    Hej Malin!

    Tack för din kommentar, det är åtgärdat nu!

    Hälsningar,

    //jan

  • Avatar
    Michaela Sjögren Cronstedt

    Jag upptäcker att jag har tillgångar som är tärande. Detta borde jag med ert stöd kunna vända på så att det blir mer Tick tack!

logga in för att lämna en kommentar.
Följ

Hittar du inte svaret?

Om den här artikeln inte svarade på din fråga, pröva att skriva din fråga ovan, kontakta oss via e-post, telefon 08 555 16 220 eller genom vårt support formulär.