Kunskapsbank

Steg 02. En introduktion till resultaträkningen (teori)

Steg 1. Introduktion

Ekonomi handlar ju om hur den energi vi kallar pengar flödar. De finns olika sätt att mäta dessa flöden, men normalt på ett företag brukar man använda sig av redovisningen, närmare bestämt Resultaträkningen och Balansräkningen. När det gäller en privatpersons ekonomi eller familjeekonomin är praxis mer oklar så vi föreslår att du som privatperson redan från början väljer att mäta dina flöden på samma sätt som ett företag. Det vill säga med hjälp av en resultat- och balansräkning, om än något förenklade. Det är precis det som Balansbladet hjälper dig med.

Resultaträkningen visar vilket resultat du har efter periodens slut, alltså om det finns mer eller mindre pengar kvar än när den började. Resultaträkningen har två sidor. Den ena innehåller inkomster och den andra innehåller utgifter.

Steg 2. Inkomster

Inkomster är de pengar som kommer in i din ficka. De vanligaste inkomsterna är lön, studiebidrag, pension, överskott från egen verksamhet och ränta.

Inkomster kan delas upp i två grupper, aktiva inkomster och passiva inkomster. Aktiva inkomster är de pengar som kommer in i din ficka för att du återkommande ger lika mycket av din egen energi tillbaka. Om du slutar att ge av den energin så slutar ganska snart även inkomsten. Du får kanske lön från ett företag mot att du inställer dig 09.00 varje måndagsmorgon. Du får studiebidrag från staten mot att du tenterar av ett visst antal studiepoäng varje termin. Du får överskott från din egen verksamhet förutsatt att du fakturerat tillräckligt mycket under perioden, och så vidare.

Passiva inkomster är de pengar som kommer in i din ficka utan att du ger lika mycket av din energi tillbaka. De flesta passiva inkomster kommer sig av att du en gång, vanligtvis i början, ger en stor mängd energi för att sedan kunna minska mängden energi du lägger in utan att betalningen minskar på motsvarande sätt, tvärtom ökar den vanligtvis med tiden. Du kanske sätter in 100 000 kronor på ett konto med 5 procents ränta, det ger 6 000 kronor år ut och år in utan att du behöver skjuta till mer pengar.

Du kanske bygger ett hus och hyr ut det för 10 000 kronor i månaden, det ger ett överskott på 60 000 kronor ut och in per år. Du behöver givetvis underhålla huset med åren, men inte jobba lika hårt som du gjorde när du byggde det. Du kanske driver upp ett företag som med åren blir tillräckligt stort och stabilt för att fungera utan att du behöver vara där varje dag och hjälpa till, ditt överskott från det företaget är ett exempel på passiv inkomst.

Som ni säkert hör så är ingen passiv inkomst helt passiv, men de skiljer sig trots detta markant från de inkomster som är aktiva.

Ur fördelningen mellan aktiva och passiva inkomster kan man utläsa hur mycket av din energi som går åt till att dra in pengarna i fickan. En naturlig strävan är att öka de passiva inkomsterna. Så att du får mer energi över till att göra sådant som kanske inte nödvändigtvis går att byta mot pengar, som att spendera tid med familjen, uppleva nya saker och platser, njuta av naturen eller ägna dig mer åt välgörenhet.

Steg 3. Utgifter

Utgifter är inkomsternas direkta motsats. Det är de pengar som försvinner ut ur din ficka. Även utgifter kan delas upp i grupperna aktiva utgifter och passiva utgifter.

Låt oss börja med aktiva utgifter. Aktiva utgifter är alla de utgifter du har där du upplever att du får ett värde direkt tillbaka. Du byter pengar mot en annan önskad energi. Vanliga exempel på aktiva utgifter kan vara spännande resor, härliga restaurangbesök, den där tröjan som gör dig glad och gåvan du gav.

Passiva utgifter är de pengar som försvinner ut ur din ficka utan att du känner att du direkt får energi tillbaka. Ett annat sätt att uttrycka det skulle kunna vara de pengar som försvinner ur din ficka även om du är hemma och är sjuk en månad och knappt lyfter näsan över täcket. Vanliga exempel på passiva utgifter kan vara hyra, el, försäkring, mobil, skatt, mat och bensin.

Skillnaden mellan aktiva och passiva utgifter är inte alltid helt tydlig. Det betyder att det inte går att göra på samma sätt för alla. Det som är en passiv utgift för en person kan vara en aktiv för någon annan. Man kan till exempel älska god mat och för en sådan person är matkontot i mycket en aktiv utgift, medan en annan person kanske oftast ser mat som en ren energitankning för kroppen, ett problem som måste lösas varje dag.

För en sådan person är matkontot en mycket passiv utgift. För den ene är bilkostnad i högsta grad passiv, medan det för en annan som verkligen njuter av bilen som sin lyx och frihetsplats i högsta grad har den som en aktiv utgift. Var och en får placera sina utgifter efter egen känsla. Det är heller inte nödvändigtvis så att en utgift måste ligga helt och hållet i den ena eller andra skålen. Vi måste alla ha någonstans att bo, vi kan påstå att det kostar 5 000 kr men att ha en liten större våning med underbar utsikt kanske ger mig mycket energi och de 4 000 kr extra som det kostar mig skulle kunna vara en aktiv utgift.

De flesta människor har mindre än 5 procent passiva inkomster och ofta över 75 procent passiva utgifter. De flesta av oss lever idag ett liv där vi behöver jobba hårt för pengar som sedan rinner oss ur händerna utan att vi får chans att få någon energi tillbaka från dem. De flesta av oss har inte ens övervägt att det finns ett alternativ, ett sätt att njuta mer och arbeta mindre.

Steg 4. Nyckeltal till flödet - resultat

När du väl har kontroll på dina inkomster och utgifter är det en enkel sak att ta fram de viktigaste talen som visar ditt ekonomiska flöde, dessa tal kallas för nyckeltal. Det första nyckeltalet är givetvis ”Resultat” det vill säga inkomsterna minus utgifterna. Det visar om det finns mer eller mindre pengar kvar än när perioden började. Det är förstås roligare att ha ett plus- än ett minusresultat, desto större plusresultat du har desto större möjligheter har du att ta nya aktioner i din ekonomi. Det är förstås möjligt att för en kortare tid leva med ett minusresultat, men det äter upp dina sparade reserver.

Steg 5. Nyckeltal till flödet - ekonomisk trygghet

Det andra nyckeltalet vi brukar titta efter är hur stora dina passiva inkomster är i relation till dina passiva utgifter. Det visar vilken trygghet du har i din ekonomi. Om de passiva inkomsterna överstiger de passiva utgifterna så skulle din ekonomi överleva även om du inte hade något jobb. Det kanske inte skulle ge några pengar över till att njuta av livet, men det skulle å andra sidan inte heller lämna dig på gatan. Denna siffra beskrivs som ett procenttal och vi kallar den för ekonomisk trygghet.

Exempel:

Du har följande passiva inkomster varje månad:

  • Hyresinkomster från två hus du äger och hyr ut 10 000 kr
  • Bankränta från ditt sparkonto 50 kr

SUMMA 10 050 kr

Du har följande passiva utgifter varje månad:

  • Hyra 5 000 kr
  • Försäkringar 200 kr
  • Telefon 400 kr
  • Mobil 800 kr
  • El 300 kr
  • Mat 2 500 kr
  • Bensin 1 800 kr
  • Kostnad för att driva uthyrningshuset 6 500 kr
  • Kläder 1 700 kr
  • Övrigt 900 kr

SUMMA 20 100 kr

Ekonomisk trygghet = 50 %
(10 050 kr / 20 100 kr = 0,5)

Passiv inkomst / Passiv utgift = Ekonomisk trygghet i procent

Steg 6. Nyckeltal till flödet - ekonomisk frihet

Ofta misstar vi ekonomisk trygghet för att ha många miljoner på banken. Det kan givetvis ge ekonomisk trygghet att ha många miljoner på banken – om man kan leva på räntan utan att ta av kapitalet – men är på intet sätt en förutsättning.

Det tredje nyckeltalet är hur stora dina passiva inkomster är i relation till de totala utgifterna, vi kallar det ”Ekonomisk frihet”. Detta tal visar alltså i vilken mån du är fri att styra över din egen tid. Om du har över 100 % i ekonomisk frihet så kommer det in mer pengar varje månad passivt än vad du gör av med totalt. Det ger dig möjlighet att göra annat på dagarna än att byta din energi mot pengar i det som normalt kallas för ”arbete”.

Exempel:

Du har följande passiva inkomster varje månad:

  • Hyresinkomster från två hus du äger och hyr ut 10 000 kr
  • Bankränta från ditt sparkonto 50 kr

SUMMA 10 050 kr

Du har följande passiva utgifter varje månad:

  • Hyra 5 000 kr
  • Försäkringar 200 kr
  • Telefon 400 kr
  • Mobil 800 kr
  • El 300 kr
  • Mat 2 500 kr
  • Bensin 1 800 kr
  • Kostnad för att driva uthyrningshuset 6 500 kr
  • Kläder 1 700 kr
  • Övrigt 900 kr

SUMMA 20 100 kr

Du har följande aktiva utgifter varje månad:

  • Semesterresor 2 200 kr
  • Sommarstuga 1 900 kr
  • Restaurang och café 1 200 kr
  • Klädshopping 2 200 kr
  • Vin och lyxmat 600 kr

SUMMA 8 100 kr

TOTALA UTGIFTER VARJE MÅNAD 28 200 kr

Ekonomisk frihet = 36 %
(10 050 kr / 28 200 kr = 0,36)

Passiv inkomst / total utgift = Ekonomisk frihet i procent

Översikt för kom-igång-guiden

Tillbaka till översikten för kom-igång-guiden

2 Kommentarer

  • Avatar
    Michaela Sjögren Cronstedt

    Nu är det bara att sätta igång!

  • Avatar
    Carina Harre

    Japp!

logga in för att lämna en kommentar.
Följ

Hittar du inte svaret?

Om den här artikeln inte svarade på din fråga, pröva att skriva din fråga ovan, kontakta oss via e-post, telefon 08 555 16 220 eller genom vårt support formulär.